Låg vecka!

Usch vilken vecka det har varit. Har känt mig låg men varför vet jag inte riktigt eller ja egentligen gör jag väl. Men vet inte riktigt hur jag ska se positivt på vissa saker. Hur gör man det när det bara är en massa motgångar i ens liv.

Är trött på allt och skulle väl egentligen bara vilja lägga mig ner o dra täcket över mig och vakna om typ 2 år :o). Nej, då så illa är det väl egentligen inte.

Tror det handlar om att jag träffade mitt misstag i helgen, jag kallar honom de för han är nog de. Han är inte bra för mig men jag kan inte släppa honom, fast nu var det nästan 2 månader som vi såg sist och det har faktiskt gått riktigt bra, har väl inte tänkt på honom så mycket men fick något ryck i helgen, saknade honom så fruktansvärt mycket och när han hörde av sig och frågade om han fick komma över så fick han de. Men denna gången kände jag ingen tomhet när han gick vilket jag har gjort alla andra gånger som vi har skiljts åt. Kanske har jag inte de känslorna för honom längre eller så har jag lagt dom långt långt bak för att jag ändå vet att det är ingen idé. Ibland tror jag också att jag inte kommer att få någon utan att "mitt misstag" är den jag kan få någon gång då och då.

När vi har varit ifrån varann har jag väl ändå mått bra, vilket jag i och för sig gör nu också, men ändå saknar jag honom. Jag vet att han inte tänker på mig på samma sätt som jag tänker på honom vilket ibland gör ont men samtidigt så vet jag att vi inte har någon framtid tillsammans. Som många killar, som jag har träffat, så vill han inte ha något seriöst. Just nu ligger väl det där med killar på is, kommer prinsen så gör han de och gör han de inte så är det väl så. Men någonstans i mitt hjärta så tror jag och hoppas jag att han finns där ute någonstans men har bara inte hittat ut :o)

Kramar